'cuz  there's  a  freeze  out

Nu är jag tillbaka i Matfors. Fast det blir nog Sörfors senare ikväll. Möjligen stan och Pipeline, Oskars nya band spelar tydligen där. Får se hur det blir.
Kanske stannar jag hemma med mamsen och myser (lawl) bara, har inte träffat henne på 2 veckor så jag tycker att det är klart berättigat. Det skulle vara ganska berättigat ändå, men. Med lite tur finns två spn-avsnitt utbrända & klara att kikas på, Söderbergs förtjänst.
Fjälluften var uppfriskande, men tog på krafterna; jag la mig halv freakin' 12 igår. Skrämmande. Men så tvingades jag också upp vid 8 imorse, lördag. Skandal. Åkte hemöver med pappas kusin vid 9-tiden, anlände här strax efter 1. Men det är lungan att åka bil så länge när man åker Saab. Turbo X, t.o.m. (Ja, klart jag namndroppar när jag väl kan.)
Tågresan/-orna förra lördagen gick upplysningsvis finemang, bytet i Gävle inkluderat - eftersom jag, clearly, är så made of awesome. Jaja, nu skall jag sluta - Tim, Carina och faderskapet kom nyss hem - slut på friden. Adjöss.

Fylla i kvittensbiljetter i lista. Smyga in och se barnföreställningen Dummerjöns, en fin bit. Stoppa in +250 inbjudningar in i kuvert, klistra fast adresslapp, riva remsan, försluta. Gå upp till Carro på kostym och fota lite. Pausservering för Svansjön på kvällen; pumpade kaffe, plockade fram före, städade undan efter. Stod även i garderoben på slutet. Anna och jag räknade på det, cafét serverade 600 pers på 20 minuter. Det är 2 sekunder per person. Tror jag. Det var alltså gårdagen.
Idag har jag fixat med ytterligare några kuvert och kvittensbiljetter i listan. Nu är här en massa sjundeklassare som skall se Nere på jorden, även elever från folkhögskolan.
Jag såg kostymgenomdraget av den i tisdags - alltså första gången de körde igenom den med rätt garderob, så att säga. Det var rätt intressant eftersom publiken bestod av kostymavdelningen, smink/hår, ljustekniker, regissören samt en sufflös. Och så jag, och en av skådespelerskornas barn. Det roligaste var när skådisarna glömde repliker, så sufflösen fick rycka in med dem, och så flöt det på. Det blev lite gag reel/bloopers-känsla över det hela, fast.. på riktigt, då.
(Det här skriver jag mest bara för att jag själv inte skall glömma något om jag behöver redovisa på skolan vad jag har gjort. Om det är intressant läsning spelar inte så stor roll.)

Imorgon skall vi gå på stan, jag ska kolla skivor på Banana Moon och Najz Prajz, så mycket vet jag.

---

Uppdatering: Fel, jag tog Banana Moon idag istället, när jag inte hade något speciellt att göra. Det blev Flykt, kärlek & broderskap av Samtidigt Som, på cd för 149 sek. Donnie Darko för 29:- för let's face it, spela roll att jag redan har vanliga och director's cut utbränd - vissa saker bara måste man ha på riktigt. Och slutligen Cry_Wolf, för 89 kronor, med självaste Mr. Jared T. Padalecki i en av rollerna. Skräckfilm, haha. Jag vet inte vilket av de två som mest förtjänar citationstecken. 
...jag vet inte vad som tagit åt mig på senare tid, men helt plötsligt bryr jag tydligen mig mer om vad jag har eller inte har i DVD-hyllan än om vad som finns eller inte finns i CD-stället. Skrämmande.

when all the lights are out?

---

Någon form av hemlängtan sved till inombords, så en klunk sörforsvatten (ja, jag har en flaska i kylen, drack inte upp allt på tåget.) fick offras. Det kändes lite bättre efter det.

Inatt drömde jag snäppet för målande för att det skulle vara helt angenämt. Det innefattade vår stuga i Långskog, en alldeles för lång sommarnatt, och några av mina manliga & kvinnliga bekanta. Ja jösses. Ganska så fint, men jag vaknade nästan med nån sorts kallsvettig ångest blandat med tacksamhet att det hela aldrig inträffat på riktigt. I och för sig skänkte upplevelsen mig idén att "Långskog.. dit skulle jag kunna bjuda mina vänner i sommar". Får väl se hur det blir med det.

Inser också hur galet Supernatural faktiskt -besatt jag blivit. Jag ser Jared, och ibland - dock inte lika ofta - Jensen (vilket är konstigt, då jag lutar mer åt att vara Acklesaholic snarare än Padawhore), för min inre syn då jag blundar. Nästan lite när jag har ögonen öppna också. Just det finner jag inte så galet, snarare det faktum att jag tolkar det hela som ännu ett tecken på hemlängtan. I will say no more.

Örebro, I've arrived..!
Hm. Ja. X2000 S-vall till Gävle, tio över tolv till två. Vanligt tåg Gävle till Örebro, kvart över två till fem. Sedan hittade jag, alldeles själv (eftersom de var på jobbet), från tågstationen till Anna och Jonas lägenhet. Tv, sitta ner ännu mer (som att dagen inte redan tillbringats nog on ass, så att säga).. God middag, mer tv. Nyss visat Anna bilder från nyår och framåt, på min exeptionella bilddagbok.
Snart blir det väl sömn, imorgon börjar Anna 13.00, so do I - med andra ord.

Igår hade Millan fest, det var skoj. Hon har döpt om mig till Casanova. Öh. Jaja, det var skoj i alla fall! Som sagt var.
Imorgon åker jag till Örebro, kommer hem nästa söndag. Dagen efter åker jag till fjällen, kommer hem lördag den 28:e. Skönt med lite miljöombyte, men å andra sidan lär jag börja sakna "alla" efter ett tag.

---

Ikväll, Kanal 5, 22:30 = Supernatural. Onödigt att se, egentligen, med tanke på att jag har det utbränt på dvd och varken gillar svensk text eller reklam. Men det är väl mer av en principsak, antar jag.

Än en gång, grötfrukost vid halv fyra är förmodligen inte att rekommendera. Antagligen kan det inte ens kallas "frukost". Duschat, ätit, stationerat mig framför datorn. Inte mycket mer, nej. Vill uppmärksamma att Kanal 5 bringeth the lulz (som vanligt..?) med programinfo skriven som av en mellanstadieelev. "Elak demon"... hahahah. Jaja, i vilket fall som helst lär det vara i tvsoffan jag hamnar på söndagskvällarna framöver, även om jag sett 4x1-14 (4x15 på torsdag - äntligen). Och apropå 4x15... Kripmeister is God.

..kolla på det där och försök påstå att han inte vill att wincest skall florera. Aaaah.
"Am I making you uncomfortable?"

some dance to forget

---

Jag stänger och låser, annars får jag väl skit för att jag lever. Hur skulle det vara med lite anger management? Det börjar gå upp för mig nu varför det brukar vara i Sörfors jag stannar kvar några dagar extra, och inte Matfors. Konstaterande: Dålig dag. Varför börja med för lite sömn, fortsätta med forcerade konversationer (/förhör?) så jag får lust att skrika öronen av någon, för att sluta med microvärmd pizzaslice som droppar fett vid datorn? Svar: Det finns ingenting annat för mig att göra.
Harry: I'll be in my bedroom, making no noise, pretending I don't exist.

Idag klarar jag bara av Håkan Hellström @ Stadshuset-klipp, och J-squared.
Åt i och för sig frukost halv fyra, men så var jag principfast vid middagstid; säger jag att jag vill ha min pizza från Spice och någon säger okej, då äter jag inte ifall någon helt plötsligt ändrar sig och jag får min pizza från någon annanstans. Så lite hungrig är jag kanske. Kan hända att jag är för envis, men vägrar Carina äta ifall pappa ska beställa från två ställen kan jag vägra äta ifall jag inte får spicepizza (när faderskapet dessutom sagt innan att det är ok med två ställen). Nej, det är bara jag som är knäpp.

Igårkväll hade Anton fest eftersom han fyllde 18 häromveckan, i Bölom a.k.a. urskogen. Förvånansvärt att så pass många faktiskt hittade dit, ändå. Men, i vilket fall som helst var det skitskoj. Bilder. Får räcka så, jag är inte helt säker på om jag kan komma på några bra ord. Skratt, dryck, lite chips..? Mer skratt. Nä, jag vet inte. Något sådant.
Eftersom jag blev en av de 6 som sov kvar blev det dock tråkig städning idag, hur länge som helst, innan vi kunde klämma in oss 7 stycken i Eriks bil. Min. Stackars. Nacke. Trånga bilsäten är inte en favorit.
I själva lokalen fanns inget egentligen ätbart, till t.ex. frukost, förutom några mackor och medwurst. Fast sen hade pappa köpt med sig middag från Ludde´s. Tunnbrödsrulle med 2 kokta, sallad, dressing, ketchup och mos. Apelsinfestis till det. Helt klart vuxenpoäng.
Pappas farbor Åke är här, så när han åker har jag skjuts till Millan där några stycken skall se på film och shoot the shit i största allmänhet, antar jag. Ciao!

Jag kan inte hjälpa att jag blir sittandes uppe verkligen hela nätterna, youtube får mig att så skadat gärna vilja gå på conventions. Eller, con-klipp får mig att vilja vara med om en Q&A session med Jensen och Jared närvarande, för de är verkligen.... gleh. Underbara blir sjukt lamt (speciellt när det handlar om två människor jag ((tyvärr)) enbart sett på tvskärm, bioduk, bilder, youtube eller i skrift. Eller lyssnat på via iTunes. She gimme luuv, luuv, luv, luuv - craaazy luurve..), men just nu är min hjärna för körd för att komma på någonting bättre. Nej, men allvarligt. En liten Amerikatripp skulle inte sitta fel om man dessutom kunde hosta upp några hundra dollar för att gå på Supernaturalkonvent.

Jag borde investera i lite självdiciplin. Min outlook on life verkar dock vara som följer; är man ledig är man Ledig.

Nu slår det mig även att jag förmodligen kommer börja prata engelska en vacker dag utan att ens märka det. Ridic.

"Dear diary, what a day. I swear I've never been so depressed, miserable, and lonely in my entire life. It's like I know there's got to be somebody out there somewhere... just one person in this huge, horrible, unhappy universe who can hold me in their arms and tell me everything is going to be okay. And how long do I have to wait before that person shows up? I feel like I'm sinking deeper and deeper into quicksand... watching everyone around me die a slow, agonizing, death. It's like we all know way down in our souls that our generation is going to witness the end of everything. You can see it in our eyes. It's in mine, look. I'm doomed. I'm only 18 years-old and I'm totally doomed." - Nowhere 1997

  It may seem odd, even a little creepy, that these fans, mainly women, spend so much time invested in a relationship between two living people who are not dating. Fanfiction about these two, and the fans who write and read it, is just one small facet of a larger theme that extends throughout all fandom: Slash fanfiction. Fanfiction (or fanfic) is a new form of literature in which the author writes using pre-existing situations, locals, and characters.
[---] Many fandoms, similar to this example of Supernatural, now use the internet to their advantage, using computers to photo-shop images of their characters, post art, stories, videos, and recorded "audiobook" versions of their fanfics. The internet has given fanfiction a giant boost, and it has increased its authors, readers, and popularity.
[---] In other words, slash takes platonic interpersonal relationships between men from the original text and interprets them with a homoerotic bent. In his seminal book Professor Henry Jenkins states that the term "Slash" appeared in the 1970s from Star Trek fans who postulated that Kirk and Spock might be closer than the series seemed to indicate.
[---] There are many opinions on slashfic and why women write it, from the simple '"women like to see men boinking, just like guys like porn with lesbians," to in-depth queries into the female psyche around what is romantic to women and what sort of metatext emerges from the whole of the genre as a societal message.
[---] Behavior that would be understood as platonic between females can be seen as romantic between male characters because of social norms. Sometimes women write about the accepted closeness females are allowed in relationships but depict it with male characters, grafting female experience onto males.
[---] Slash fiction allows the modern female to escape into a fictional world, while dealing with issues that are not so far from reality. Slash readers are attracted to a safe place to explore their sexuality, texts aimed at their circumstances, experiences and emotions, and the community dialogue surrounding those texts.
[---] Last summer the company that runs Livejournal, a hosting site for much of fandom, removed several highly regarded slashers for having posted content that could be construed as detrimental to minors. This branding of fanfiction, especially slash, and its authors created a huge controversy in the community. The world of slash is anonymous on the internet, however many members form strong friendships with each other through their stories, shared passion, and experiences. The cultural backlash of wider society threatens to destroy this safe haven through planting the seeds of doubt and fear.
[---] As Carol Pinchefsky quotes in her article about Harry Potter fanfiction, “‘Being a fan is like being in love,’ says Lynn Karlsson, a fanfic writer. ‘You just want to eat, sleep, breathe, and love these characters, and spending time with them is the most engaging thing that you think of.’”. These women have found a unique way to creatively use their passions to make their own world a better place.
[---] At Asylum Con '07, one brave girl spoke up to ask actor Jensen Ackles (remember him from the intro?) what he thought about fanfiction. As soon as the words left her lips the audience drew in a collective breath “Oh!” Someone had asked. Slash is the internets greatest, least-kept secret, even though it has so many members in online communities, to ask someone outside of fandom, especially an actor they write about, what he thinks of fanfiction was a big step. Jensen put a hand over his face and shook his head. The audience laughed and clapped at the simple action. Jensen: […] very, very crazy ideas [audience: laughter, clapping] ..and then sometimes very disturbing ideas, um, one of my favorites is, uh, Wincest.. [audience: really, really loud surprise, squealing/laughter, screaming] I-- I-- I only hope that my grandmother never sees it."

---

Detta inlägg består alltså av delar ur en artikel på LJ jag lyckades googla fram i jakt på en nedladdningsbar version av The Ballad of Jensen & Jared - och jag postar det hela mest för min egen skull, antar jag.
Ett annat antagande är att ingen förutom just jag lär orka läsa det. Fair enough, men kolla åtminstone videon i början. Det är ett fint stycke episk romans, och SPN!fandom är the greatest. Helt klart.